söndag 23 mars 2014

Skolval och skolvals

Medveten uppdelning i A- och B-skolor?
Föräldrar med barn i skolåldern är mycket kritiska till det fria skolvalet; 55 procent anser att det leder till ökad segregation, bara 24 procent anser att det inte gör det. En ännu högre andel av föräldrarna, 57 procent, anser inte att dagens skola ger barnen likvärdiga kunskaper oavsett bakgrund. De har stöd för sin ståndpunkt. Skillnaden mellan bra och dåliga skolor har mer än fördubblats sedan 1990-talet. En viktig orsak är skolvalets uppsortering av elever. Följden blir att de svagaste eleverna förlorar mest, men flera forskningsresultat visar att högpresterande elever också får sämre förutsättningar. Alla förlorar när skolan segregeras.

Inför valet 2014 försöker samtliga politiska partier framställa sig som alldeles speciellt intresserade av att förbättra situationen i skolan. Visst är det bra att partierna tävlar om att vara bekymrade över skolans utveckling, men samtidigt måste man fråga sig: Vad har de gjort fram till nu och vad är det egentligen de föreslår?

Mot det segregerande skolvalet finns det bara ett parti, Vänsterpartiet, som vill göra något, alla de övriga partierna vill låta det fortgå som det gör nu. De tycker att "valfriheten" är viktigare än alla barns rätt till en god skolgång. De så kallade argument som framförs för denna orimliga ståndpunkt är smått beklämmande. Fredrik Reinfeldt (M) låtsas att frågan gäller möjligheten att byta skola om eleven får problem, precis som om denna möjlighet inte fanns redan innan det fria skolvalet infördes. Stefan Löfven (S) vill ha "tuffa kvalitetskrav" på skolorna, precis som om det skulle minska segregationen och uppsplittringen.

De borgerliga partierna förtroende i skolpolitiska frågor torde vara hopplöst förbrukat. När de nu, ett halvår innan valet, talar om att satsa på skolan – på mindre klasser, lärarlöner eller vad de väljer att föra fram – måste det ses mot bakgrund av vad de faktiskt gjort under 7,5 år: Ständigt prioriterat skattesänkning före skolan. De försöker helt enkelt dra en skolvals innan valet, inte bara om skolval.

På samma sätt har SD under hela mandatperioden agerat stödparti åt regeringen. I flera kommuner, till exempel i Lund, vill de göra drakoniska nedskärningar i just skolans budget. De stödjer också fullt ut segregationen av skolan liksom regeringens linje att vinstdrivna skolkoncerner ska kunna köpa och driva skolor.


Vad gör då S, MP och V? Ja, det är ju känt att det sistnämnda partiet inte kommer att sätta sig i en rödgrön regering som fortsätter med vinstdriven välfärd och skola. S och MP fortsätter krumbukta sig i denna fråga, trots att de borde ha allt att vinna på att ansluta sig till vänsterns raka ståndpunkt. 

I sina respektive budgetmotioner 2014 föreslår Socialdemokraterna att anslaget till utgiftsområde utbildning ökar med 3,4 miljarder, Miljöpartiet föreslår 3,6 miljarder och Vänsterpartiet 7,9 miljarder (se utgiftsområde 16 i partierna budgetmotioner. Alla tre förslagen skulle innebära substantiella förbättringar gentemot regeringens förslag men det är ingen tvekan om vilket parti i Sverige som är berett att satsa mest på skola och utbildning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar